Det finns många släkter som i äldre skrifter hävdat fädernehärstamning från Buresläkten. Uppgifter som modern källkritisk forskning visat inte stämmer. Släkten Stenklyft är en sådan släkt, som visat sig inte ha fädernehärstamning från Bure.
Släkten Stenklyft härstammar från länsmannen, gästgivaren och riksdagsmannen Christopher Hansson (1589-1655) i Helgum, Säbrå socken. Den förste som antog släktnamnet var Christophers son Jakob Stenklyft (1625-1686), som blev lantmätare och senare kronofogde i Jämtland.
I äldre skrifter finns uppgifter att Christopher Hansson skulle ha härstammat från Buresläkten via sin fädernelinje. Uppgifterna kommer från Johan Bures släktbok, där två olika fädernelinjer presenteras:
| Christopher Hansson Johannes Laurentii Laurentius Svenonis Sven Pedersson Peder Falesson Fale Olofsson Olof Hersesson i Bureå |
Christopher Hansson Johannes Laurentii Laurentius Svenonis Sveno Petri Petrus Gudmundi Gudmund Fale Halsten Bure Fale hin Unge |
Släktlinjerna som nedtecknades i släktboken fick Johan Bure från Anders Bure1 respektive Carl Oxenstierna2. De motsägelsefulla uppgifterna redovisas på ett knapphändigt och mycket rörigt sätt i släktboken, vilket är ett tydligt tecken på att Johan Bure hade svårt att få ihop en trovärdig släktlinje3.
Generationerna före Laurentius Svenonis har inget stöd i någon bevarad historisk källa och allt detta fick Bure-kännaren Urban Sikeborg att redan 19964 konstatera att Bure-härstamningen var uppdiktad, sannolikt för att ge de tre adlade bröderna Bure (kusiner till Christopher Hansson) en fädernehärstamning från Buresläkten. De hade redan en säkerställd härstamning från Buresläkten via sin mor, Elisabet Andersdotter från Skellefteå, men vid denna tid var fädernehärstamning det som tillmättes störst betydelse i adliga släkter.
DNA-undersökning gav säkert svar
2013 genomfördes en DNA-undersökning av tre manliga ättlingar till Christopher Hansson. De tre männen härstammar via sina raka fädernelinjer från tre av Christophers söner, däribland Jakob Stenklyft. Det innebär att de alla bär på Christopher Hanssons Y-kromosom, som ärvs från far till son genom generationerna. 
Resultatet av DNA-testerna visade5 att de alla tre verkligen bär på samma Y-kromosom, vilket därmed bevisligen är den Y-kromosom som de alla ärvt från Christopher Hansson.
Stenklyftsläktens Y-kromosom tillhör haplogrupp R1b (fördjupade tester har fastställt den mer detaljerade haplogruppen till R-Y107916). Buresläktens Y-kromosom, som fastställts med samma metoder, tillhör haplogrupp G2a (eller den mer detaljerade haplogruppen G-Y129707). Det innebär att fädernelinjerna för Christopher Hansson och Buresläkten inte går ihop förrän i en gemensam anfader som levde för ca 50 000 år sedan8.
DNA visar alltså helt säkert att Christopher Hansson, och därmed släkten Stenklyft, inte hade någon fädernehärstamning från Buresläkten. Detta bekräftar därmed den källkritiska forskningens slutsatser att Burehärstamningen är påhittad.
Detta är ett fint exempel på hur DNA-undersökningar kan samspela med arkivforskning för att med säkerhet ta reda på vilka släktuppgifter som är sanna och inte.
Hjälp till att sudda ut de felaktiga släktlinjerna!
Tyvärr cirkulerar de föråldrade och påhittade uppgifterna fortfarande på nätet, till skada för den faktabaserade forskningen om norra Sveriges släkter och historia. Vi uppmanar alla som råkar ha den felaktiga släktlinjen i sin antavla att stryka den, så att inte uppgifterna sprids vidare.
Stöter du på någon som har dessa uppgifter utlagda på nätet, påpeka gärna att de är felaktiga och hänvisa till denna artikel.
Källor:
- Se Johan Bures originalsläktbok, sid 134.
- Se Johan Bures originalsläktbok, sid 133.
- Den källkritiska genomgången av hur dessa två fabricerade släktlinjer tillkommit presenteras i Sikeborg U., ”Hur herr Engelbrekt i Säbrå blev en Bure”, Genealogiska Föreningen (2014).
- Sikeborg U. (Släktforskarnas Årsbok) 1996, s. 269–271.
- Swedish DNA Project, www.familytreedna.com/public/Sweden?iframe=yresults
- www.yfull.com/ytree
- www.yfull.com/ytree
- www.yfull.com/ytree
