Kan Buresläktens Herse spåras bakåt?

Buresläkten är säkerställd, med en kombination av historiska källor och DNA-bevis, tillbaka till början av 1400-talet och den man som Johan Bures släktingar kallade “Gamle Olof” i Bureå, Västerbotten1. Indikationer finns även på att Johan Bures uppgift om att Olofs far hetat “Herse” möjligen kan stämma2.

Det finns på nätet och i enstaka böcker uppgifter om att dessa stamfäder för Buresläkten kan kopplas till medeltida stormän i Medelpad, bland annat den mytiske gestalten “Fale Bure”. Dessa teorier framfördes första gången i Johan Bures släktbok, men modern källkritisk forskning har visat att dessa släktskap är uppdiktade.

Herse = Herse?

Den centrala länken i den påstådda släktkopplingen är den förste kände mannen i Buresläkten i Bureå, som alltså möjligen hette Herse. Herse bör rent tidsmässigt varit född ca 1350-1360, men det är okänt var.

En teori har framförts om att han skulle vara identisk med en Herse som omnämns i ett medeltida brev år 13743. Källan anger att Herse var son till en Sigurd i Klappsta (som sannolikt kan identifieras som byn Klappsta i Ullånger socken), men enligt teorin skulle denne Herse istället varit son till lagmannen Fartheign Unge i Skön, Medelpad.

För att granska den teorin har en genomgång av bevarade förstahandskällor från den tiden gjorts, vilken har visat att det omöjligen kan vara samma Herse. Den slutsatsen baserar sig på att Herse i det ovan nämnda medeltidsbrevet år 1374, berättas ha följt med på en gränsdragningsresa till Norrbotten tillsammans med bland andra fogden i Hälsingland Torsten Styrbjörnsson. Torsten Styrbjörnsson och även riddaren Nils Abjörnsson som var med på resan, var båda döda långt innan år 13744, så resan hade ägt rum mycket tidigare. Källorna berättar för oss när den skedde: Resan finns omtalad i Åbo domkyrkas Svartbok och ska ha skett 13485. Detta stämmer bra med att Torsten Styrbjörnsson var fogde i Hälsingland åren 1347-486.

Utifrån detta kan vi sluta oss till att Herse redan år 1348 hade uppnått vuxen ålder. Han bör alltså ha varit född senast ca 1328 och kan därmed inte vara identisk med Herse i Bureå, som bör ha varit född ca 1350-1360.

Även om teorin hade visat sig stämma, hade det inte funnits någon koppling på fädernet till Fartheign Unge i Medelpad. Inga historiska källor visar att Herse skulle ha varit son till någon annan än Sigurd i Klappsta, som det skrivs i urkunden år 1374.

Sammanfattning:

  • Kontroll av de medeltida källorna har visat att Herse i Ångermanland inte har något samband med Buresläkten (och inte heller med lagmannen Fartheign).
  • Det finns idag inga kända kopplingar bakåt för Buresläktens ursprung. Buresläktens verifierade historia börjar i Bureå på 1300-talet. Alla släktuppgifter före det måste betraktas som uppdiktade.

Detta kunskapsläge gäller tills antingen nya historiska källor upptäcks eller nya DNA-bevis kan ge ledtrådar till Buresläktens härstamning innan den dyker upp i Bureå på 1300-talet.


Källor:

  1. Flera av Johan Bures släktingar uppgav i intervjuer att Buresläktens stamfader kallades “Gamle Olof”. Att det finns flera sagesmän gör uppgiften trovärdig.
  2. Endast en av Johan Bures släktingar berättade att Gamle Olofs far hette Herse. Det gör uppgiften osäker, men det är fullt möjligt att han faktiskt hette Herse.
  3. Brev SDHK 10584 i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek.
  4. Torsten Styrbjörnsson var död senast 1361-06-11 enligt brev SDHK 7985 i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek. Nils Abjörnsson var död senast 1359 enligt Äldre Svenska Frälsesläkter, del 1, sid 86.
  5. ÅboSvB s 154 f.
  6. Personhistorisk Tidskrift 1978.